tisdag 27 mars 2012

Space Oddity

Blogghelvetet berättar om en sällsam idé, förverkligad i rekommendabel tidskrift.

Jag har läst serier sedan 1983. Många olika genrer, stilar och berättelser har det blivit genom åren. Svenskt, amerikanskt, belgiskt, franskt, spanskt, japanskt, italienskt, norskt, danskt, finskt, äventyr, thriller, satir, strippar, sport, Disney, scifi, deckare, skräck, superhjältar - alla stilar och sätt har sin charm.

Utopi - ett svenskt seriemagasin för episka serier, vars blogg jag för övrigt länkar till här till höger - har i sitt senaste nummer en av de mest bisarra svenska serier jag läst. Eller åtminstone själva idén till serien är en av de mer galna jag snubblat över.

Serien heter

Christer Fuglesang
Kungen av Rymden
The Son of Northern Darkness

Prologen berättar hur Fuglesang kröns till Kungen av Rymden i Cyber-Valhalla, och att han även "fått" en jetmotorcykel ("Ving-Tor"), en norsk groupie och en sexbröstad rymdkvinna. Ja, ni hör ju själva. Fantastiskt, helt enkelt, den timide och slätstrukne svenske astronauten Christer Fuglesang blir en playboy/actionhjälte i någon form av alternativ rymdverklighet. Galenskapen i idén förstärks av hur snygg och väl genomarbetad serien är bildmässigt.

Emil Maxén står för "Text, idé och bild". Det är första, men säkerligen inte sista, gången jag hör talas om honom. Exempel på hans verk finns på hans hemsida. Serien om Fuglesang känns som en one-shot, men jag har gärna fel.

PS.
DS.

fredag 23 mars 2012

Sluta spela Bingolotto

Bloggen ställer de viktiga frågorna.

Vad är det för fel å lira rock'n roll? frågar sig Eddie Meduza i sitt (givetvis) refuserade bidrag till Melodifestivalen. Ja, det kan man fråga sig. Det är väl inget fel med det?

Lika lite fel är det att lira rollspel. Nu börjar jag nästan bli snurrig på alla sorters spel och karaktärer som är i "luften", men det är väl bara åldern som tar ut sin rätt. Jag har ju lyckats att inte-dö i ytterligare ett år, och kategoriseras således numera åldersmässigt med en ny slutsiffra.

Slutsiffror var viktigare förr, tycker ni inte? När man var tvungen att ha en viss slutsiffra i telefonnumret för att få ringa in och tävla på radio och teve - det fruktade Bingolotto exempelvis. Jag undrade alltid om de kunde kontrollera så man VERKLIGEN hade rätt slutsiffra - eller om det kunde vara värt att chansa. Men väluppfostrad som man var (notera avsaknaden av presens) så testade man aldrig något så vågat och vådligt.

I morgon är det fredag. Det tycker jag är trevligt.


PS.
DS.

lördag 17 mars 2012

Games people play

Blogghelvetet berättar om den allra senaste och finaste utvecklingen i
rollspelens förlovande land.

Då har man testat Ironclaw. Eller det har jag ju inte, jag var tvungen att gå och hämta upp bilen och köra hemåt när jag var klar med karaktärsskapandet. Tycker det verkar lovande, gillar dicepoolvariationen och med olika tärningar blir det ytterligare en dimension i de hele, som danskjävlen säger.

Karaktären är en tämligen typisk Basse-karaktär. En antropomorfisk panter, som är spellbinder, en ambitiös men tystlåten sådan. Jag spelar sällan brutala krigartyper. Istället är jag ofta präster, mentalister, nekromantiker, tjyvar, charlataner, dilettanter, barder eller magiker.

Just därför ska det bli intressant att påbörja den andra kampanjen som är under uppstart, där jag tänker spela en barbar, halvorc och allt. Den kampanjen är inte i Ironclaw utan i det hemmasnickrade bastard-D&D-DoD-AD&D-systemet som Bex ägnat sisådär 10 år till att förfina. Åh ja, just det, barbaren ska vara en kvinna också. Jag tror inte jag spelat en kvinnlig karaktär sedan den nekromantiskt begåvade familjen Sunshadow härjade som värst.

Googla orden female half orc barbarian ska man inte göra.


PS.
DS.

tisdag 13 mars 2012

Let's take a map of the world

Nya tider, nya influenser, och framförallt massa siffror och kartor!


Detta är C6. Det är en sektion av den massiva stad jag håller på att skapa till min rollspelskampanj/värld Althari. Ja, ni läste rätt. Det som tidigare uttryckligen var tänkt att bli en vildmarks-intensiv kampanj är nu, i princip, en renodlad stadskampanj. Jag skyller på Spoony och hans Countermonkey-avsnitt om Thieves' World.

Spelarna kommer alltså inte längre att starta i den lantliga avkroken som är grevskapet Östra Oesis i kungadömet Aales, långt upp i norr. Icke icke! Nu startar de i kejsardömets hjärta, i själva huvudstaden, som är omnämnd i ett tidigare inlägg men som hunnit byta namn. Här är klimatet kanske inte helt behagligt, men det är definitivt mildare än i Östra Oesis.

C6 är en av 100 (!!!) kartsektioner (jaja, alla 100 innehåller inte lika mycket). Staden är 10 000*10 000 pixlar stor på skärmen. Skalan är 100 m = 250 px. Staden är alltså cirka 16 km2. Den innehåller drygt 10 000 byggnader i olika former, parker, gator, torg samt en ringmur med torn. Man kan inte komma så mycket längre ifrån vidsträckta skogar. Spelarna slipper kanske springa på troll eller illasinnade vättar, men staden rymmer helt andra, minst lika jävliga, faror.

Själva grundtanken med Althari kvarstår dock. Det är samma spelvärld, men händelserna är förflyttade till kejsardömets huvudstad. Magiker är alltjämt illa sedda, det finns bara en organiserad kyrka (och därmed endast en officiell Gud) och så vidare.

Kartdelen C6 har jag tidigare presenterat för de som följer mig på Twitter. Nu är det dock dags för en världspremiär. Här kommer hela stadskartan, i ytterst litet format (250x250 pixlar, vilket ger en skala på öööh 1:40 va?), men den ger åtminstone en vink om hur staden ser ut... just nu:


Nu kan ni också se var C6 passar in. Kartan är bara det första steget, den ska ju fyllas med innehåll också. Platsegenskaper, som kan innehålla allt från rena miljöbeskrivningar till kompletta listor över inventarier, NPC:s eller quest-relaterad information, ska skapas, och eftersom det är en stad så kommer de flesta platserna vara byggnader av olika slag. Det ska finnas gott om olika byggnader att besöka - det är själva poängen med en stadskampanj.

Jag räknar med att varje sektion kommer ha 5-10 byggnader med egna beskrivningar. Det innebär mellan 500 och 1000 byggnader totalt sett. Lite löst räknat så tror jag att jag kommer få lägga mellan 250 och 500 timmar på att beskriva olika platser i staden. Det tar åtminstone en halvtimme för att plita ner t ex vad värdshuset The Mad Boar har för miljö, meny, personal, standard, klientel, och eventuella plotitems eller t o m sidequests. Men, eftersom rollpersoner är opålitliga typer som säkerligen skulle råka bränna ner hela staden under första äventyret, kommer jag skapa det mesta i etapper.

Ni kanske noterar en byggnad som sticker ut i kraft av sin storlek? Kan avslöja att det är en borg, och Kejsarens Heliga Riddares (den här kampanjvärldens paladiner) högkvarter. Ni ser också ringmuren och att det finns en hamn.

Jag ville ge en liten förhandstitt på det monster jag håller på att skapa. Som ni förstår är det en bra bit kvar innan det kan bli tal om någon kampanj, men det kommer. Kanske man kan köra en heldags introduktionsäventyr framåt sommaren.

PS.
Depeche Mode - And then...
DS.

lördag 10 mars 2012

Gone insane, but the memory remains

Blogghelvetets minne sviker under en längre period, men till sist återupprättas förtroendet för dess kapacitet, och världen ligger återigen för blogghelvetets fötter.

I dag har jag haft ett par strofer ur en låt på hjärnan. Jag kunde för mitt liv inte komma på mer än raderna "All aboard, all aboard woo-ho!" och "Come on let's go for a ride". När jag väl fick tillfälle att Googla raderna så hittade jag ingenting vettigt. Någonstans i hjärnbarken fanns också en fast övertygelse om att låten handlade om tåg på något sätt.

Till sist, efter att jag börjat lägga till sökord som "eurodisco" (jag ville också minnas att låten var av den karaktären) så fann jag vad jag letade efter. Nu undrar jag hur jag nånsin kunde glömma bort kära gamla KLF.





The KLF är förstås ett av de skummare banden på 90-talet. Kallar man sig alternativt för KLF (samtidigt som man vägrar förklara vad det står för), "Justified Ancients of Mu Mu", "The Timelords" och "The JAMS" så är man i regel lite speciell.

PS.
Metallica - The Memory Remains
DS.

lördag 3 mars 2012

Ett mirakel som kallas catchig refräng

Pinsamma sanningar uppenbaras för läsekretsen. Kommer
blogghelvetet någonsin återhämta sig?

När vi ändå är inne på åtalbar musik...

... så måste jag tillstå att Ranelids och Sara Li:s låtjävel har fastnat i min hjärna. Slingan är så inihelvete fästande. Den låter lite som sån där musik som spelas i bakgrunden när man fipplar i menyer på tv-spel. Just sådan musik som också brukar sätta sig, i och för sig.

Se klippet på egen risk. Låten finns också på Spotify.


fredag 2 mars 2012

Mann Gegen Mann

Blogghelvetet utlovar att detta aldrig kommer bli en politisk blogg, men vill ändå lyfta ett fall av lagstiftning, uttänkt och genomförd av människor vilka tänka med anus.

Detta är ingen politisk blogg, och kommer aldrig bli det.

Jag kan emellertid inte undvika att kommentera det faktum att politikerna i St Petersburg, Ryssland, stiftat en lag som förbjuder "propaganda" för homosexualitet. Själv anser jag att det behövs lagar mot lagstiftare som tänker med arslet.

En särskilt driven politiker vill snarast testa lagstiftningen genom att väcka åtal mot det tyska metalbandet Rammstein. Detta eftersom frontmannen Till Lindemann torrjuckat keyboardisten Flake på scenen (vilket han gör ibland, och vilket Rammstein råkat illa ut för i USA tidigare).

Även om lagstiftarna i St Petersburg alltså tänker med röven, så vore det på ett sätt spännande att se Till Lindemann i rysk domstol. Om så blir fallet, så hoppas jag han och alla de andra intar domstolen i full Mann Gegen Mann-mundering.