måndag 9 januari 2012

Hot N Cold

Vår sjuke hjälte lär sig grejer och delar med sig av helt ovetenskapliga kurer.

En fördel med att insjukna i något besvärligt och smittsamt, men inte totalt handlingsförlamande, är att man kan läsa. Den här förkylningen är något i hästväg, men jag har åtminstone kunnat läsa ett par hundra sidor kurslitteratur om makroekonomi. Just denna eftermiddag har ägnats åt begreppet "Aggregate demand".

Oavsett hur det går på kommande tentor så känner jag åtminstone att jag lär mig saker om hur världens hjul snurrar. Jag har aldrig tidigare reflekterat över vad pengar är eller kedjereaktioner såsom hur budgetunderskott skapar efterfrågan på kapital, vilket driver upp räntorna, vilket gör det ännu dyrare för stater att låna pengar.

Men det är inte därför jag skriver detta inlägg. Nej, nu skriver jag för att dela med mig av ett recept jag fick till mig av bekantskapen Peter på Twitter. Receptet är mot förkylningar, och han beskrev det så här:
Värm en mugg rom till ca 60 grader, tillsätt honung. Avnjut => Frisk.
Sounds simple enough. I går kväll, när jag var som allra jävligast och förkylningen verkade vara på väg att bli både bihåleinflammation och öroninflammation, så testade jag. Rom är dock finsprit för undertecknad, men lyckans fé (eller skogstroll, eller vilket väsen man nu ägnar sin vidskeplighet åt) log emot mig, ty i kylen fanns en dryck som jag normalt sett aldrig får någon användning för:

Endast en äkta tok skulle ge sig på att dricka detta rent (med andra ord skulle jag kunna druckit det rent, för en sex-sju år sedan), varför jag spädde det med ungefär 4 delar vatten. Sedan värmde jag på detta i en kastrull, tillsatte en rejäl matsked honung, som fick lösas upp. Slutprodukten blir nästan det som österrikarna kallar Jägertee, och ta mig fan, om det inte tog!

I dag är jag visserligen snuvig, men jag känner ingenting av bihålan eller örat. Imorgon räknar jag med att kunna gå till jobbet. För säkerhets skull har jag upprepat proceduren och kuren. Om det finns någon sanning i den gamla teorin "ju äckligare medicin - desto bättre verkan" så lär det funka, och då lär jag vara kärnfrisk imorgon.

Det kanske ter sig något ointressant att läsa om en galnings experimenterande med vätskor, men kunde August Strindberg lyckades skriva en hel bok (Inferno, finns gratis på iBooks) om vansinniga alkemiska utflykter så kan väl jag skriva ett inlägg i samma riktning? Va? BAH! *fnys* *atjoo*

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar