Vår huvudperson går på cirkus, och upptäcker att clownerna numera finns annorstädes.
I går Astrid Lindgrens värld. I dag cirkus. I morgon Legoland? Nej. I morgon ska jag försöka att inte vistas så mycket bland horder av barn. Jag ska visserligen på Liberala ungdomsförbundets picknick, men de skriker iallafall inte lika mycket.
Clownerna tycks vara något annorlunda än när jag var liten. De har exempelvis typ inget ansiktssmink. Vilket är en klar förbättring, om ni frågar mig. Cirkus Olympia hade två clowner, med lite olika specialiteter. En som var buktalare, trumpetspelare och sångare, samt en annan som jonglerade och spelade klarinett. De gick hem väl hos barnen. Mest skratt från de vuxna fick clownen som drog på sig ett par röda trosor över huvudet och skrek att han var Spindelmannen.
... kalsong- och troshumor funkar på alla språk och går alltid hem. Se där, ett litet tips om ni någon gång hamnar i en utomländsk knipa som kräver humor för att ta sig ur.
Men de riktiga clownerna, de finns numera någon annanstans. Dråpligheterna och dumheterna har flyttat. Jag har mina aningar om vart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar